Biblioteksbloggen

Webbplats vill locka fler läsare till uppsatser och avhandlingar

Academic Network är ett privat initiativ för att få fler att hitta fram till alla uppsatser och avhandlingar som skrivs runt om på universitet och högskolor. Här hittar man databaserna Uppsatser.se och Avhandlingar.se placerade i ett sammanhang, tillsammans med guider för hur man skriver uppsatser och exjobbstips. Förutom att locka fler läsare till avhandlingarna, är syftet också att uppmuntra fler att publicera sina arbeten som nedladdningsbara filer.

Samma information om uppsatser och avhandlingar hittar man annars i LIBRIS databaser. Uppsatser.se och Avhandlingar.se hämtar sitt innehåll från Uppsök och SwePub, med tillåtelse från LIBRIS. Men sammanhanget är Nätverkets eget och fungerar som en enkel ingång för att ytterligare öka tillgängligheten till akademiska arbeten.

Digital delaktighet i samhället

Behovet av digital kompetens och problemet med digitala klyftor talas det mycket om idag och ofta tycks lösningen bestå i att ge fler tillgång till datorer och Internet. Riktigt så enkelt är det kanske inte, vilket Per Johansson och Stefan Pålsson poängterar i artikeln Digital delaktighet handlar om bildning, där de utgår från den intressanta och tankeväckande frågan "Är man verkligen delaktig i den digitala världen bara för att man kan koppla upp sig?"

Den Store Danske i Bibliotek.dk

En julklapp i det större formatet får alla användare av Bibliotek.dk, när katalogen nu kompletteras med nästan 30.000 poster på artiklar i Den Store Danske encyklopaedi. Katalogposter skapas för alla artiklar med mer än 800 tecken och innehåller titel, ämnesord, datum för senaste uppdatering samt början av själva artikeln. För den som vill läsa mer finns en länk till den fullständiga texten i uppslagverket, som alltså är gratis tillgängligt i sin helhet. Inte utan att man blir lite avundsjuk på danskarnas förmåga att samverka och sy ihop bra tjänster för användarna. NE i Libris vore kanske något att fundera över?

LIBRIS, DiVA, Uppsök - och nu SwePub!

Det finns många möjligheter att söka vetenskapligt material. Nyligen öppnade SwePub, som erbjuder en samlad ingång till vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten. Man kan söka bland böcker, artiklar, avhandlingar, konferensbidrag m.m. och materialet är tillgängligt i form av referenser, abstracts eller, i viss mån, fulltext. SwePub är mer heltäckande än DiVA, eftersom alla DiVA-bibliotek levererar sina poster till Swepub, som dessutom innehåller poster från universitet och högskolor med andra publiceringssystem.
Den som är ute efter uppsatser och examensarbeten på "studentnivå" får fortfarande gå till Uppsök, där allt material är tillgängligt i fulltext.

Både SwePub och Uppsök måste i dagsläget sökas separat, men kommer på sikt antagligen att integreras i LIBRIS söktjänst.

Google uppdaterar sin översättningstjänst

Säga vad man vill om Google, men de gör mycket för att öka förståelsen och kontakten mellan människor som talar olika språk. Häromdagen presenterades en utökad och förbättrad version av översättningstjänsten, som nu bl.a. erbjuder översättning i realtid, dvs översättningen dyker upp på skärmen samtidigt som man skriver in texten. Antalet språk man kan översätta mellan har utökats till 51 stycken och om man översätter till engelska kan man dessutom lyssna på texten.
Värt att påminna om är också möjligheten att kombinera sökning och översättning i Sök på andra språk. Suveränt när man behöver hitta information från länder, vars språk man inte kan.

Tidskrifter i Google Böcker

Gamla tidskrifter är en fantastisk källa om man vill studera olika företeelser i samhället under en viss tidsperiod. Sedan något år tillbaka digitaliserar Google även tidskrifter och nyligen blev t.ex. 1860 nummer av den kända bildtidningen Life Magazine från åren 1936 till 1972 fritt tillgängliga på webben.

Hittills har det varit svårt att få fram exakt vilka tidskrifter som Google skannat in men i förra veckan publicerades äntligen en förteckning över alla tidskrifter som ingår i Google Böcker. Utgå från Listvyn, välj tidskrift och klicka på Översikt, så  ser du vilka årgångar och nummer som finns tillgängliga. Det går också bra att fritextsöka direkt i Google Böcker, eftersom träffar i tidskrifterna presenteras tillsamman med bokträffarna.

Sveriges utveckling till IT-nation

Webbplatsen Den svenska IT-historien bygger på ett av svensk teknikhistorias största dokumentationsprojekt - Från matematikmaskin till IT - ett samarbete mellan Dataföreningen i Sverige, KTH och Tekniska museet.
Projektets syfte har varit att skapa, samla in, bevara och tillgängliggöra material om svensk IT-historia under perioden 1950 - 1980. Källmaterialet är indelat i fokusgrupper, som visar hur IT använts inom olika områden i samhället, och omfattar allt från datorhistoriskt arkivmaterial, bilder och föremål till kunskapsöversikter, intervjuer med nyckelpersoner och minnesberättelser. En del är tillgängligt i fulltext direkt på webbplatsen medan annat endast är sökbart och sedan måste studeras på Tekniska museet. Alla som arbetat med datorer under den aktuella perioden välkomnas dessutom att bidra med material och egna berättelser.

Wikipedia på väg utför?

Sedan starten 2001 har Wikipedia varit en fantastisk framgångssaga med ständigt fler skribenter, mer innehåll och fler besökare - och gradvis ökad respekt från omgivningen. Enligt artikeln Is Wikipedia a Victim of Its Own Success? håller nu någonting på att förändras. Wikipedias tillväxt avtar, en liten grupp trogna bidrar med det mesta innehållet och målet att få alla att skriva blir alltmer avlägset. 

Samtidigt försöker Wikipedia förbättra kvaliteten genom att införa mer av redaktionell kontroll, vilket får artikelförfattaren att fundera över om detta kanske bidrar till det minskade intresset. Har webb 2.0-tjänsterna sina begränsningar? Är det nyhetens behag, den fullkomliga friheten och de ideella syftena som lockar entusiastiska medarbetare - för att sedan, när tjänsterna blir stora och etablerade, förlora i attraktionskraft?

Utvärdering av Fråga biblioteket klar

I dagarna presenterar Viveca Nyström sin utvärdering av Fråga biblioteket, som utförts på beställning av Kungl. biblioteket. Utvärderingen ska bl a behandlas av Nationella referensgruppen, som är rådgivande till Riksbibliotekarien.

Fråga biblioteket är en tjänst som finansieras av Kulturrådet, deltagande forskningsbibliotek, KB samt alla de bibliotek som bidrar med personalresurser till tjänsten. På folkbibliotekssidan administreras Fråga biblioteket av Informations- och lånecentralerna. Samverkan mellan folkbiblioteken och forskningsbiblioteken sker genom Expergruppen för Fråga biblioteket.

Läs utvärderingen >>

Vad vill människor veta?

Fem-i-topp bland de mest lästa frågorna i Fråga bibliotekets svarsbank ligger ute på Fråga bibliotekets operatörswebb. De ger en bild av vad människor söker efter på nätet, där biblioteken möjligen kan vara en resurs.

Stämmer det med den typ av frågor ni får till informationsdisken på ditt bibliotek? Är det en annan typ av frågor än vad du hade förväntat dig att allmänheten ställer? Titta efter själv.