Biblioteksbloggen

Sista bloggposten

Det är dags att ta farväl av Biblioteksbloggen, som haft en plats i bibliobloggosfären sedan 2004. Nya tider i bibliotekslandskapet stundar och Informations- och lånecentraler i samverkan finns från 1 januari 2013 inte mer. Därmed upphör också vårt gemensamma bloggande.

Vad händer istället? Läs vårt inlägg från den 13 december 2012.

Malmö stadsbibliotek, Regionbibliotek Stockholm, Internationella biblioteket samt Sveriges depåbibliotek och lånecentral har nu nya nationella uppdrag. Håll utkik efter information om detta i olika kanaler, via webb och mejl.

Ett stort tack till er alla som har läst Biblioteksbloggen under de här åren!

Bloggen kommer att ligga kvar på nätet minst under halva 2013, som ett arkiv för biblioteksfrågor.

Förändringar i bibliotekslandskapet

På Kungl. bibliotekets blogg om bibliotekssamverkan aviserades nyligen förändringar som delar av den svenska bibliotekssektorn står inför. Förändringarna berör oss direkt som driver den här bloggen, dvs Informations- och lånecentraler i samverkan.

Såhär beskrivs förändringarna:

• Sveriges depåbibliotek och Informations- och lånecentralen i Umeå går samman och bildar Sveriges depåbibliotek och lånecentral och blir därmed hela Sveriges lånecentral. Kommer att sköta fjärrlån som det inte finns kompetens för på folk- och länsbibliotek.
• Internationella biblioteket i Stockholm blir, utöver sin roll som lånecentral, nationellt kompetenscenter för folk- och skolbibliotek när det gäller mångspråkig media.
• Malmö stadsbibliotek blir KB:s partner i att utveckla nationella webbtjänster för folk- och skolbibliotek och kommer att fortsätta ansvara för utveckling och drift av den virtuella frågetjänsten Bibblan svarar. 
• Regionbibliotek Stockholm blir KB:s partner i uppdraget att ha överblick över biblioteksområdet genom statistik, utvärdering och kvalitetsutveckling.

ILS upphör alltså och vi kommer att informera biblioteken i landet om de konkreta konsekvenserna, när vi sjäva vet. Troligen i början av 2013. Läs mer på bloggen Bibliotekssamverkan.

Biblioteksbloggen.se kommer efter åtta år att läggas ned vid årsskiftet. Vi kommer att berätta mer om det snart.

Ny rapport från KB – Kommunala bibliotek och e-resurser

I rapporten av KB:s verksjurist Mats Niklasson utreds om det är juridiskt möjligt för KB att erbjuda en centraliserad upphandling av e-resurser även för kommunala bibliotek. Kan den så kallade BIBSAM-modellen som nu tillämpas för svenska universitet/högskole- och forskningsbibliotek användas? Utredningen i sin helhet på KBs webb.

Tio framgångsrika år

I oktober i år firade Umeåregionens bibliotekssamarbete tio år tillsammans. Biblioteken i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs har sedan 2002 slagit sina bibliotekspåsar ihop och bildat en stor region.

Ett viktigt syfte med samarbetet har varit att öka tillgängligheten till bibliotekets tjänster så att de kan nås av alla låntagare på lika villkor, oavsett var i regionen man befinner sig. Ett gemensamt bibliotekssystem- och katalog, ett gemensamt lånekort, webbplatsen Minabibliotek.se och självbetjäningsautomater är några exempel på samarbeten som förverkligats. Läs mer här.

Lärresurser på nätet - fungerar det?

WebbIT är en resurs för kompetensutveckling, som vänder sig till bibliotekspersonal, skolelever, studerande och allmänhet. Innehållet är i första hand avsett för självstudier och filmerna finns även tillgängliga via YouTube för att de ska kunna återanvändas i olika sammanhang.  WebbIT startades i september 2010 och utvärderades under första halvåret 2012, dels via en enkät och dels via olika statistikuttag. Resultatet av utvärderingen föreligger nu i följande rapport:
 Rapporten, som även kan laddas ner i pdf-format, visar bl.a. hur svårt det är och hur lång tid det tar att sprida kunskap om en ny resurs – och att det behövs ständiga påminnelser för att den inte ska försvinna i informationsbruset. Det finns stort intresse och ambition att utnyttja den här typen av fortbildningsmaterial, men det måste marknadsföras bättre och gärna kompletteras med presentationer, påminnelser samt övningar och olika möjligheter att få hjälp och feedback.

Intressant i det här sammanhanget är också projektrapporten Sociala medier: nåt för alla, som kom i våras och som visar på liknande erfarenheter. Webbresurser och e-lärande är en fantastisk möjlighet när det gäller den ständiga kompetensutvecklingen, men det behövs  en mer långsiktig och hållbar lösning. 

Bibliotek, e-böcker och karantän

Lagom till Bok- och biblioteksmässan publicerar Svensk biblioteksförening broschyren Biblioteken och e-boken, med tankar kring en ny ersättningsmodell för e-böcker.

Samtidigt gör Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek under rubriken Läsarna saknar 60 hyllmeter böcker en intressant sammanställning över vilka förlag, som har infört karantän på e-böcker och e-ljudböcker samt hur långa karantäntiderna är. Underlaget kommer från E-lib, som har totalt 2000 eller 27,5 % av sina böcker i karantän. Listan är dock inte fullständig, så den som vet mer får gärna komplettera!

Bibliotek i Budgetpropositionen

Kulturområdet och inte minst biblioteksområdet känns lågt prioriterat i den budgetproposition som finansminister Anders Borg lade fram idag. Det slår mig att på folkbiblioteksområdet verkar även departementet inte riktigt veta hur ansvaret mellan Statens kulturråd och Kungliga biblioteket fördelas. Men att samverkan mellan de båda myndigheterna är viktigt. Kungliga biblioteket får ca 6 miljoner mer under de kommande åren och där det mesta är avsett för genomförandet av eplikten.
Översynen av Bibliotekslagen lyfts som en viktig förändring för utvecklingen av biblioteksverksamheten i landet. Remisstiden på lagförslaget är över och alla remissvar kan man ta del av på Kulturdepartementets webbplats. Redan 1 februari 2013 förändras bibliotekslagens paragraf 7 då Staten får ansvar för alla högskolebibliotek. Biblioteksersättningen höjs med 2 öre till 1,37 kronor. Regeringen gör bedömningen att Talboks- och punktskriftsbiblioteket ska byta namn till Myndigheten för tillgängliga medier. Det nya namnet speglar bättre den verksamhet myndigheten bedriver och tydliggör att det är en statlig myndighet.

Alla SOU blir digitalt tillgängliga

Från och med 1999 finns Statens offentliga utredningar digitalt tillgängliga via regeringens webbplats, men nu kommer även alla SOU från och med startåret 1922 till och med 1998 att bli lätt åtkomliga via en gemensam ingång, där man kan bläddra årsvis och se titlarna - samt ladda ner pdf-filerna. 

Skanningen pågår, hittills har ett 1000-tal digitaliserats och när KB slutfört arbetet år  2013 kommer totalt ca 5600 utredningar att finnas tillgängliga. Filerna OCR-tolkas, vilket innebär att man kan fritextsöka i texterna. Utredningarna katalogiseras dessutom i KB:s katalog Regina samt i Libris.