På Borlänge bibliotek såg jag hur alla människor fick plats att få läsa poesi, geografi, musik,fiktion, verklighet, om allt. Där har alla samma tillgång, till skillnad från nästan alla andra platser i samhället, där plånboken kommer först. På något sätt känns det som att biblioteket är det sista mänskliga av oss som aldrig kommer dör, som aldrig får dö.
Så motiverade Petra Mases att hon skrev en sång tillägnad Borlänge bibliotek i ett skolprojekt. Läs en intervju med låtskrivaren/artisten i Dalarnas Tidingar. Lyssna/titta på sången, som finns på Youtube!
Vad fint, jag blir alldeles rörd. Och jag blir sugen på att besöka Borlänge bibliotek.
Posted by: malin | 01/08/2010 at 04:15 em
Ja, visst blir man! :-)
Posted by: Anna-Stina Axelsson | 01/08/2010 at 05:45 em