Vad är digital kompetens?

Hösten 2006 listade EU-kommissionen åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande, bl.a. digital kompetens, som innefattar allt från att hantera en dator och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT. Skolverket har nu tillsatt en projektgrupp, som ska utreda hur alla elever ska garanteras en digital kompetens, men begreppet bör även uppmärksammas inom biblioteksvärlden. På tal om kritisk och reflekterande attityd kan blogginlägget (med åtföljande kommentarer) Why Google Is Making Us Dumber kanske fungera som väckarklocka?

Comments

[Mats Brenner]

Digital kompetens, kanske bra först definiera kompetens, en bra definition som jag själv använder vid kompetensutvecklingsaktiviteter vid Högskolan i Gävle och in andra sammanhang är nedan kring kompetensförsörjning - ser mest frågan som vad lämpligtvis är befattningsanknyten kompetens:

Ledningssystem för kompetensförsörjning - SS 62 40 70
SIS har definierats begreppet kompetens som ”förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter” där följande innebörd har lagts bakom orden:
* Förmåga - erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta kunskap och färdigheter.
* Vilja - attityd, engagemang, mod och ansvar.
* Kunskap - fakta, metoder – att veta.
* Färdigheter - kunna utföra i praktiken – att göra.

Alltså när det gäller digital kompetens så kan man se validera vad som elever, lärare eller bibliotekarier har för förmåga, vilja, kunskap och färdigheter att använda informations- och kommunikationsverktyg. Jag tror själv att informationskompetens är en medspelare som måste synas mer när vi pratas om digital kompetens numera.

Hälsn.

/Mats Brenner, IKT-pedagog Högskolebiblioteket - Learning Center vid Högskolan i Gävle.

[Stefan Svedberg]

Att lära eller inte lära med IT?

Är dagens lärare framstegsfientliga och totalt ointresserade av IT i skolan? Frågan kan lite tillspetsat ställas mot bakgrund av Skolverkets rapport om IT-användningen i skolan från i år. Enligt rapporten uppvisar våra skolor stora brister, dels vad gäller tillgången på datorer, dels beträffande anvisningar och direktiv (s.k. IT-strategi) om, hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen. Anledningen till det senare kan enligt rapporten relateras till lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Vidare framgår av Skolverket rapport, att endast en fjärdedel av lärarna använder IT i sin dagliga undervisning. Mot denna bakgrund finns det anledning ställa frågan varför IT-stödet inte utnyttjas mer i våra skolor, i synnerhet som allt fler rapporter vittnar om datorernas pedagogiska mervärde i undervisningen.
För ett antal år sedan antog jag utmaningen, att genomföra ett IT-projekt på en högstadieskola i Varbergs kommun. Inledningsvis fick 21 elever i årskurs 9 välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt såväl muntligt som skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Syftet var att undersöka om och i så fall hur eleverna kunde utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt med hjälp av ett undersökande arbetssätt där IT intog en central roll.
Resultatet visade, att en majoritet av eleverna klarade de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i valda uppgifter, söka relevant information och besvara/lösa valda uppgifter. Däremot bedömdes flertalet av de deltagande eleverna brista när det gällde att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna i denna studie bedömdes nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt (”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktningen att utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt”).
Min slutsats är, att datoranvändning i skolan förutsätter tydligt formulerade strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. För att stimulera ett källkritiskt och reflekterande lärande med datorstöd krävs väl genomtänkta pedagogiska insatser redan tidigt i utbildningen. Varför inte redan i förskolan?

[Stefan Svedberg]

Hej där och välkommen till senaste IT-nytt!

Med anledning av min nyligen publicerade rapport ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktning att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt”, så bjuder jag dig härmed på en kort presentation av ett lärande arbetssätt.

Här kan du t.ex. få svar på, hur och varför denna bok och dess föregångare ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd” kan vara en viktig hjälp i dagens skolundervisning.

Bästa hälsningar
Stefan Svedberg
fil.lic.

En lärarhandledning i tiden
Den i fjol publicerade lärarhandledningen ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd”, finns utgiven på förlaget Vulkan. Tanken är nu som då, att också den nyligen publicerade rapporten ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9” ska kunna ”integreras i utbildningen för att ge blivande lärare den IT-kompetens som läraryrket kräver” (se t.ex. ”En hållbar utbildning”, SOU 2008:109).
Det har visat sig att skolan är i behov av en radikal förändring såväl innehålls- som metodmässigt (se P.S. nedan!). Ren katederundervisning ersätts av informationssökning, informationsbearbetning, kritisk granskning, reflektion och diskussioner enligt läroplanens intentioner. Dagens elever måste tidigt lära sig att lära, för att kunna växa till medvetna, sociala och kunskapande människor i det framtida samhället. Enligt utredningen om den nya lärarutbildningen bör IT som utbildningsresurs genomsyra all lärarutbildning[1].
Den i år publicerade rapporten ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9” är tänkt att visa, hur ett lärande arbetssätt fungerar och där datorn tillåts spela en central roll i undervisningen. Min förhoppning är, att boken ska kunna underlätta förståelsen för och tillämpningen av ett lärande arbetssätt. Den kan beställas av förlaget Books-on-demand på adressen order@books-on-demand.com eller av undertecknad.
E-mejl: stefansvedberg@live.se

P.S. Enligt uppgifter hämtade från Skolverkets IT-undersökning (2009), så är det endast en femtedel av Sveriges grundskole- och gymnasielärare, som har fått utbildning i källkritik[2].
___________________________________________________________________________
[1] I en nordisk rapport uppmärksammas ett möjligt samband mellan å ena sidan tillgången på datorer med Internet-anslutning och pedagogisk effekt å den andra. En rapport från OECD visar klart, att det är elevers tillgång till datorer samt hur vana de är att använda datorer som påverkar resultaten i skolan (Myndigheten för skolutveckling 07-10-30).
[2] "IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning" ________________________________________________________
Författarpresentation

Stefan Svedberg är filosofie licentiat i pedagogik. Han har under 30 års tid varit verksam som mellanstadielärare och speciallärare i grundskolan. Två av sina tidigare forskningsprojekt har han beskrivit i boken ”Informationssökning med IT i ett pedagogiskt sammanhang” (1997). Våren 2001 blev han klar med sin licentiatuppsats ”Informationssökning med IT-stöd - fyra delstudier i grundskolans årskurs 6”. Han har tidigare publicerat artiklar i tidskrifterna Datorn i Utbildningen, Didaktisk Tidskrift och Human IT.

Jörgen Lindh är docent i informatik vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har forskat om datorer i utbildningen under 30 år. Jörgens avhandling "Datorstödd undervisning i skolan - möjligheter och problem" publicerades 1993 (en andra upplaga utkom 1997). Numera intresserar han sig främst för hur IKT används för att organisera undervisning på ett mera flexibelt sätt, både ifråga om tid och rum. Även hur olika verktyg, exempelvis datorspel, används i undervisningen tilldrar sig hans intresse.
___________________________________________________________________________
Referenser
”Jag tycker det är en bra bok där första halvan ger en bra översikt av
forskningen och den andra halvan mycket ett konkret förslag på en struktur
som man kan använda sig av. Såsom meningsfullhet och intresse hos
eleverna, lärarhandledning för eleverna i deras lärprocess, de
strukturerade samtalen mellan elever, bedömningsförfarande m.m. Här har i
Malmö har vi också fördjupat oss i Leif Strandberg som har skrivit
"Vygotskij i praktiken" och vi har haft honom på besök här flera gånger.
Han, ni och flera andra bekräftar varandra och ett synsätt på lärande som
vi alla kämpar med att få ut.

Vi ska nu ha hand om en del av en IKT-fortbildning på den nya skolan
"Malmö Idrottsgymnasium". Vi ska föreslå skolledarna att boken skulle
kunna vara kurslitteratur för lärarna där. Om inte annat så ska vi som ska
fungera som handledare referera till boken.”

IT-pedagog,
Charlotte Christoffersen
Pedagogiska Centralen
Rönnbladsgatan 1b
212 16 Malmö”
”För mig är boken ett utmärkt exempel på hur man kan arbeta med IT i skolan.
Det är just genom integrerade arbetssätt där frågor om IT inte står för sig själva,
utan kopplas till innehållsliga mål i skolans läroplan som det kan bli riktigt vettigt
och intressant. Att arbeta med informationssökning, källkritik och att koppla ihop
det med värdegrundsfrågor är ett bra exempel på hur detta kan göras.”

Universitetslektor
Karin Fogelberg
Göteborgs universitet
405 30 Göteborg
___________________________________________________________________________
”För mig är det en forskningsrapport om ett forskningsprojekt. I så fall ökar intresset på högskolan naturligtvis. Det var ett intressant projekt. I ett mycket angeläget område, dessutom. Rapporten är ju skriven i en vetenskaplig genre. Det läser gärna lärare på högskolan.”
Docent Åsa Morberg
Akademichef
Prefekt för Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi
Högskolan i Gävle
801 76 Gävle